25 februari 2010

Mode för långbenta



Det blev inga blomspruteeskapader i går, maken hittade inte någon bra slang. Nytt försök i dag, få se hur det här ska sluta. Mest rädd är man ju för att röret ska spricka, kan bli så lagom kul.

Gick runt hela gårdagen och kände mig uppdäst och tjock. Nu får det verkligen vara nog! Vägde mig i morse för att se hur illa det egentligen var och såg att jag gått ner tre kilo. Det var ju bra! Kom då på att jag glömde plocka ut jeansen innan torktumlingen förra gången jag tvättade dem. Och förstod samtidigt att mina ben inte blivit lite längre, som jag misstänkte i går. Synd på jeansen. :(

Visst är det hopplöst att hitta kläder när man är lång? Alla som är korta brukar alltid replikera med att det är hopplöst när man är kort också, men det är det fan inte :) Ni kan sy upp era byxor! Vi kan inte göra något alls, vi som är långa. Visserligen kanske era byxor tappar passformen lite grann, men ni behöver i alla fall inte se ut som kortbyxade idioter, som vi andra långbeningar får göra.

Samma med ärmar. Det finns inga tröjor i detta universum som passar mina armar. Efter första tvätten - oavsett - så är ärmarna för korta efter den obligatoriska krympcentimetern. Långärmade får jag använda som trekvarts, vilket för övrigt gör trevartsmodet och capri till det bästa någonsin.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det var ju poppis med revär på jeans på 80-talet, om du kommer ihåg Jonas, så sydde hans morsa i brallorna på längden, snyggt som fan.
Mvh Matte

Klantskallen sa...

Ja det var ett bra mode! Det kunde gott få komma tillbaka när de ändå envisas med att ta tillbaka alla anskrämliga moden som fanns.